1930-tal

Fakta om dansbanans uppkomst

 Dansbanan blev en arena för kulturmötet där människor med olika social och kulturell bakgrund möttes mellan stats och landsbygdsbefolkning och mellan arbetarungdom studenter. Därför var dansbaneaktiviteten inte bara ett nöje utan utforskade av klass, kön, och identitet för ungdomarna var också inbakat i upplevelsen. Ungdomarna kunde på dansbanorna experimentera med olika gränsöverskridanden utan det vuxnas insyn och vanliga samhällsstrukturer kunde brytas för ett ögonblick. Det var redan under 20- och 30-talet som olika nöjesplatser för ungdomar uppkom. Det var tivoli, dansbanor, biografer och kaféer. Folkparkerna skapades som samlingsplatser för folkrörelserna och arbetarrörelserna. Anläggningarna erbjöd avkoppling och förströelse och det byggdes ofta på natursköna platser. Dansbanorna som växte fram arrangerades ofta genom olika föreningar vars medlemmar ställde upp ideellt. Danstillställningar och lotteri var ofta föreningarnas enda sätt att kunna tjäna in pengar till föreningen eftersom bidrag eller kommunalt stöd inte fanns under denna tid. Dansplatserna var ofta inhägnade för att hålla plankare borta och polis eller föreningsmedlemmar fungerade som ordningsvakter. Under eftermiddagarna befolkades dansbanorna av barnfamiljer medan ungdomarna tog över kvällstid